Det låter kanske konstigt, men det känns som en lättnad; att mitt förra manus till sist blev refuserat, en allra sista gång.
Jag borde vara besviken, men är inte det, i alla fall inte just nu.
Jag ser att refuseringen landade i min inbox när jag befann mig i aulan i min dotters skola och såg henne ta emot sin studentmössa (den svarta platta typen de också har i USA) och sitt studentbetyg, tillsammans med ytterligare en stor grupp lyckliga studenter. Nästa år blir det biologistudier på anrika universitetet Wageningen (ett av världens bästa "lantbruksuniversitet"). Detta efter ett tufft examensår (man kan kuggas i Holland, lite som det var i Sverige förr, och får då gå om ett år eller läsa in ämnen på Komvux senare) och nervös väntan på besked, som var positivt och som hon fick för två veckor sedan.
Alltså bara glädje och fest idag, det är då svårt att ta in en refusering.
Kanske kommer besvikelsen nästa vecka. Vad vet jag? Det är skittufft att falla på mållinjen.
Men jag har hållit på så länge med det här manuset, flera år, och har skrivit om flera gånger, så nu kändes det som att jag hade tuggat sönder det. Ändå nådde det ytterligare en gång (alltså två ganska olika versioner) väldigt långt på ett av de mest kända förlagen. Det känns just nu som en stor framgång.
Men det bästa är ändå orden i den korta refuseringen: Har du skrivit något annat?--- Kommer du att fortsätta skriva? I så fall får du gärna återkomma.
Tror sjutton att jag har skrivit, skriver, något annat. Självklart ska jag återkomma!
Äntligen kan jag ägna mig 100% åt nästa manus!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
NaNoWriMo Dag 9
Hur går det för alla NaNoWriMo:are där ute? Min start har varit seg. Jag lyckades inte med min stategi att skriva mycket de första dagarna,...
-
För några månader sedan oroade jag mig för hur jag skulle reagera om jag bara fick standardrefuseringar från de förlag jag skickade in till ...
-
Hur går det för alla NaNoWriMo:are där ute? Min start har varit seg. Jag lyckades inte med min stategi att skriva mycket de första dagarna,... -
Förr läste jag läsarstatistik för mina bloggar slaviskt. Tills jag insåg att jag inte skulle få fler läsare genom att stirra på statistiken....
Hurra, och grattis till att ha kommit så långt! Nästa gång bär det hela vägen ska du se! Pepp pepp!
SvaraRaderaTack för peppen!
RaderaJag gillar inte refuseringen, men din inställning! Är det en omarbetning av det jag fick läsa en gång tycker jag ännu sämre om att de inte tog det. Men grattis till det nya du jobbar med, och till den publicerade novellen. Har köpt tidningen men inte hunnit öppna den. Respons kommer, kämpa på!
SvaraRaderaTack Allan!
RaderaRefuseringar är trist, jag fick min första idag men misstänker att det kommer bli ett par fler. Förstår att det känns extra tradigt när du ju kommit så nära. Men det är helt rätt att fortsätta, för eller senare kommer du nå hela vägen fram - det är jag säker på!
SvaraRaderaTack, Charlotte, visst är det jobbigt att komma så nära, men inte tillräckligt, men det ger ändå en indikation att mitt skrivande håller. Det är bara att fortsätta kämpa, eftersom jag vet att många som varit nära flera gånger ofta till slut blir utgivna!
Radera