55. De Obekväma

Försöker bädda in TV-programmet med Underbara Clara, men det går visst inte.
Det går i alla fall att se här, och är sevärt.

Okej, jag kan förstå att en del retar sig på Underbara Clara (jag irriterar mig också ibland, väl medveten om att det mest handlar om avundsjuka) hon är lite obekväm.
Jag förstår argumenten; det är svårt att leva ett annorlunda liv (som Claras, på landsbygden i Norrland) om man bor i någon storstadsregion. Där är det svårt att få en vettig bostad till ett vettigt pris.
Och hur ska man kunna köpa hus och få bolån om man är ung och inte får fast jobb?

Och hon gillar inte arbetslinjen. Det finns det fler som inte gör, och de har också bloggar som jag slaviskt följer, som Claras. Tex Birgers.
Men hur ska man försörja sig om man inte jobbar, kan man fråga sig. Jag frågar mig också.
Problemet ligger kanske i att en del som har jobb jobbar för mycket, och det som skulle vilja jobba kommer inte till.
Sedan tror jag att man kanske skulle kunna lyckas att leva enklare och jobba mindre. Men som sagt, det är svårt om man bor i stan, där jobbet ofta finns. Clara har givetvis idealjobbet, som bloggare och föreläsare etc, det går ju bra att kombinera det med liv på landet i billigt hus.

I hemlighet avundas jag det där enkla livet. Jag drömmer om att sälja huset och bosätta mig i sommarstugan i Sverige, ha solpaneler på taket, bygga växthus, odla grönsaker, gå promenader med hunden (som vi ännu inte har), ha höns och... skriva i en friggebod jag inrett till skrivarlya.
Men det är en dröm; vi kan inte sälja huset utan en brakförlust, och barnen går i skolan här (och maken har jobb här). Kanske när vi blir pensionärer...