Jag har sedan länge vetat att det största hotet mot att bli utgiven inte är mitt usla skrivarsjälvförtroende (envisheten brukar vinna över den), utan min undermåliga produktivitet. Nu har ännu en vecka gått utan att jag har skrivit en enda rad. Visserligen en vecka full med aktiviteter och sorger gällande barnen (de ska välja skola eller inriktning eller universitet, nåja de är ju viktigare än allt skrivande i världen, så jag är väl ursäktad), men eftersom jag är inställd på att skriva nu (har peppat mig hela jullovet!) blir jag väldigt sur och grinig när jag inte kommer åt att göra det.
Jag trodde jag hade kommit in i rätta vanor genom NaNoWriMo i november, varje liten stund man sätter sig räknas, men jag har tappat greppet helt.
Sur!
Nu ska jag iväg på min akvarellmålningskurs, fastän jag egentligen vill skriva. Men målningen brukar vara bra för inspirationen, så...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
NaNoWriMo Dag 9
Hur går det för alla NaNoWriMo:are där ute? Min start har varit seg. Jag lyckades inte med min stategi att skriva mycket de första dagarna,...
-
För några månader sedan oroade jag mig för hur jag skulle reagera om jag bara fick standardrefuseringar från de förlag jag skickade in till ...
-
Hur går det för alla NaNoWriMo:are där ute? Min start har varit seg. Jag lyckades inte med min stategi att skriva mycket de första dagarna,... -
Förr läste jag läsarstatistik för mina bloggar slaviskt. Tills jag insåg att jag inte skulle få fler läsare genom att stirra på statistiken....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar