onsdag, oktober 30, 2013

Två (2) NaNoWriMo-idéer!?

Jag sitter här med två stycken NaNo-idéer. Det har aldrig hänt förr. Snarare brukar jag ha problem med att få en enda.

Den enda är en kriminal/relationsroman. En uppföljare till ett manus som blivit refuserat av alla förlag. Jag tänkte att om jag skriver på något som jag VET aldrig kommer att bli inskickat till förlag, så skulle det liksom frigöra mig. No hangups! Bara skriva för skrivandets skull.

Den andra idéen är en slags historisk fantasy eller bara historisk... vet inte precis vad. Kärleksroman kanske Den har vuxit fram under senaste veckan och jag kan inte släppa den. Varje dag kommer en ny huvudperson eller biperson till liv och berättelsens idélinje utvecklas alltmer.

Vad göra? Dra lott?

I övermorgon börjar det. Jag har laddat upp med att baka bullar till fikat, klippt naglarna korta så att jag utan besvär kan låta fingrarna dansa över tangentbordet, städat hela huset (ljug), tagit hand om all tvätt (halvljug), städat skrivbordet (ska jag göra nu!).
Jag har kombinerat detta med en viktnedgångskurs på lokala gymmet (vet inte om det är så klokt, men jag har gått upp nästan allt jag gick ned i våras och det gör mig så arg och deppig...). Beställt fint höstväder för att kunna ta en paus och ta en promenad.


lördag, oktober 26, 2013

NaNoWriMo-förberedelser

NaNoWriMo är en knapp vecka bort. 30 dagar av skrivande, 1667 ord per dag ska man få ur sig. Det är inte litet och kräver viss förberedelse.

Några tips för den som är med för första gången/funderar på att delta.


  • 1667 ord per dag rätt så mycket. Det gäller att planera sin tid. Om man är en som jag som inte hinner skriva på helgen (familjen kräver uppmärksamhet) då gäller det att få till en buffert, dvs skriv mer än 1667 per dag, speciellt i början.
  • Förvarna familjen och vännerna. Detta kommer jag att ägna mig åt under 30 dagar och annat måste vänta (städning, strykning, socialt liv...)
  • Förbered dig. Titta tex på Ann Ljungbergs lilla Skriv din roman på 30 dagar
  • Ny anteckningsbok. Nödvändigt. Man får idéer under skrivandets gång och man måste skriva ned dem, annars glömmer man dem. Plus att man måste ha en lista med alla karaktärer med plats med lite karaktärsbeskrivning. Anteckningsboken kan bli rörig, men det hör till.
  • Satsa på enkla middagar. Kan vara bra att planera matlagning och inköp i förväg, om man vanligtvis inte gör det. Om man inte har familj är det ett bra tips att storkoka och frysa in. Gillar man hembakt till NaNo-fikat får man se till att fylla frysen med bullar veckan innan (ska jag göra veckan som kommer!)
  • Man får inte glömma att röra på sig. Det är lätt att unna sig godsaker när man skriver mycket, men det är inte roligt att ställa sig på vågen efter 30 dagar.
  • Redigera inte. Alltså gå inte tillbaka och "rätta". Grejen är att man ska flödesskriva. För att inte tappa tråden måste man använda anteckningboken för att hålla reda på berättelsen och alla lösa trådar (Det är omöjligt att undvika lösa trådar i vilket fall. Man får ta hand om dem senare).
  • Maria Friedner tipsar mer på Debutantbloggen.
  • Det finns även svenska forum på NaNoWriMo, som man kan delta i. Kolla in hemsidan.
  • Facebook-grupp
  • Finns också en svensk Nano-grupp på Facebook. Om det finns fler, tex lokala, säg till. En del forum och grupper anordnar träffar IRL
  • NaNo på Twitter
  • Svensk hashtag på Twitter #nanoswe
  • Jag finns på NaNoWriMo-forumet som monica.olskolk. Om du vill bli "buddy" med mig.


onsdag, oktober 09, 2013

Kurs i att skriva noveller för veckopressen

I samband med en rejäl skrivardipp (depp) i början av året (nyss refuserad efter att ha skrivit om mitt manus för ett förlag) sökte jag något som skulle kunna få mig att hitta skrivarglädjen igen. Min erfarenhet är att det ofta är bra att leta efter ett annorlunda sätt att närma sig skrivandet. Tidigare har jag ofta sysslat med att ge mig på helt andra genrer.
Jag hade funderat länge på det här med noveller. Gillar noveller, men skriver dem sällan. Ytterst sällan. Främst för att det är väldigt svårt att skriva komprimerat, i alla fall för mig.

Jag tvekade inför kursen Skriva noveller för veckotidningar som Jenny Bäfving och Johanna Wistrand har framtagit främst på grund av att jag aldrig riktigt har gillat veckotidningsnoveller. Jag har alltid tyckt att de är ganska banala. Men jag beslutade mig för att gå kursen ändå, jag visste att den fokuserade på grunderna i novellskrivande. Och samtidigt som jag gav mig på novellformatet testade jag också en annan genre.

Jag har gått en del skrivarkurser, men en del var nytt. Kort sammanfattat kändes kursen som en komprimerad matnyttig kurs av allt jag tidigare lärt mig, men inriktad på det korta formatet novell. Där blir tex. angreppspunkt, konflikter, karaktärernas mål, vändpunkter och klimax, dvs dramaturgin väldigt viktig.
Samtidigt är alla verktygen i novellskrivande desamma som i romanskrivande. Man måste veta var man lägger angreppspunkten (vad man börjar), vilka mål huvudpersonerna har, vilka konflikter som höjer berättelsen, hur vändpunkten ska se ut, osv.
Mycket skrivövningar och inlämningsuppgifter, livsviktigt om man är i en skrivarsvacka, man måste skriva. En övning tyckte jag var speciellt nyttig. Man fick en lång lista med lämpliga huvudpersoner (inkl. ålder och yrke), olika miljöer, och olika problem(konflikter). Jag numrerade allihop och körde tärningspel för att para ihop huvudpersonerna med varandra och miljöer och konflikter. Utmanande och inspirerande för fantasin.

Slutligen: Jag fick väldigt stor respekt för veckotidningsnovellskrivande! Dessutom upptäckte jag, efter att ha läst väldigt många noveller, att en del av dem är riktigt bra! Och många läser. Respekt! Jag har alltid försvarat de genrer som inte ses som "riktig litteratur", därför att många tycker om att läsa dem och det ska man inte se ned på. Vi äter inte fyrarätters meny på fin restaurang varje dag, även om det är trevligt och gott, utan njuter lika mycket av en pizza, enkel korv stroganoff med falukorv eller en varm macka. I mitt läsarliv finns det i alla fall plats för många sorters litteratur. Och många tycker likadant, det vet jag.

Jag har inte sålt någon novell ännu, eftersom de jag skrev under kursen gick direkt till Hemmets Veckotidnings novelltävling. Jag vann inte, uppenbarligen, men det kan dröja innan de meddelar en om de vill köpa in i novell på vanligt vis. Lyckas jag inte kan försöka med en annan tidning.

Jag kan rekommendera kursen till alla, faktiskt. Även om man inte vill satsa på en karriär som novellskrivare för veckopressen. Kursen innehåller så mycket matnyttigt som varje skribent behöver veta. Den ger dig många bra verktyg i skrivarrverktygslådan, som går att använda i alla sorter av format, roman eller novell, och oavsett genre. Håller man sig till dem blir ens manus inte tråkigt utan har ett bra driv.

Kursledningen då? Jo, jag var väldigt nöjd med Jenny Bäfvings respons. Hon svarade snabbt på varje inlämningsuppgift, gav bra kritik och jag lärde mig mycket. Att regelbundet få respons på det man skrivit är en bra boost, särskilt när man som jag hade problem med skrivarsjälvförtroendet. Just då, i våras och i somras, betydde det väldigt mycket.
Att hon svarade så snabbt ger ett extra plus i kanten.

Jenny Bäfving har nu omformat sina kurser lite, man har mera valmöjligheter vad gäller kurslängd. Bland annat finns det en "expresskurs" i novellskrivande för den som har skrivarvana.
Mer information här.

tisdag, oktober 08, 2013

Lektörsläsa synosis

Många skribenter satsar pengar på en bra lektörsläsning, speciellt om målet är att ge ut själv.
Det är generellt ett bra sätt att lära sig mer om hur man skapar en riktigt bra story. Om man har en bra lektör förstås. Det är inte så lätt att hitta, eftersom det finns rätt många därute i skrivardjungeln som gärna vill tjäna en hacka på författarwannabees.
Men det gäller att höra sig för och se vad lektörerna har för meriter.
Jag har hittills hittat två bra lektörer och i somras testade jag dessutom ett nytt grepp. Jag lät en lektör titta på mitt synopsis för nästa manus.

Jag har ett manus, som går under namnet Elefantkurvan (tillbaka i Afrika igen!) som jag har jobbat från och till med i flera år. Det började som en lång novell, sedan skrev jag om helt under Nanowrimo 2012 och hade i somras ett rejält råmanus i min hand. Men jag var osäker på om idéen fungerade, i vilken kronologisk ordning allt skulle berättas och om något "fattades".
Jag var orolig för att i fall jag skrev klart manuset och sedan skickade till lektör (vilket man oftast gör) så skulle det behöva så mycket redigering att jag tappade lusten (med mina förlagskontakter i gott minne, hur många gånger har jag inte skrivit om och skrivit om...).
Jag litade samtidigt så pass mycket på att kvalitéen på mitt skrivande i sig (språk, röst, miljöbeskrivningar etc) håller, rent generellt.
Så varför inte låta ett proffs titta på ett ordentligt synopsis (jag tror det var på drygt 2000 ord, 8 sidor A4)? Där så gott som hela berättelsen fanns med i korta ordalag, helt utan dialoger givetvis.

Och jag fick bra feedback tillbaka, främst vad det gällde kronologin. Det hjälpte mig att tänka om rejält. Dessutom hade lektören idéer om vad som behöver läggas mer tyngdpunkt på, tex karaktärsfördjupningen.
Det var definitivt värt varje krona (något för den utfattige skribenten, kostar inte skjortan som en stor lektörsläsning).

Det var i augusti och jag har tyvärr inte kommit igång ännu, eftersom september var en absolut rutten månad (förutom bokmässan...) samtidigt som jag fick ett "nej, men skriva gärna om så läser vi igen" + lektörsutlåtande från ett förlag gällande förra manuset. Tror att jag måste ta i tu med en omplanering (nytt synopsis!!) av det manuset innan jag ger mig i kast med det nya. Och så är det snart Nanowrimo igen och det vill jag inte missa!