onsdag, oktober 27, 2010

NaNoWriMo närmar sig... Lite peptalk.

Jag tjatar vidare om NaNoWriMo, alltså National Novel Writing Month, den Nationella Romanskrivarmånaden, som blivit Internationell Romanskrivarmånad.
Jag kanske inte ens lyckas komma i närheten av 50 000 ord, men jag ska i alla fall försöka.

Mycket kritiska ord hörs om NaNoWriMo, 50 000 ord är ingen roman och så vidare, men jag tror det gäller att slå dövörat till och bara ha kul. Låta det flöda utan att redigera (det är en utmaning i sig!).
Förresten har alltid vissa tyckare mycket att säga när "amatörer" sätter igång att skriva, och alla på en gång. När tusentals amatörer ger sig till att springa maraton eller åka Vasaloppet, då är det ingen som klagar! Det är klart man måste vara väl förberedd där, annars går man inte i mål. Men ni förstår vad jag menar. En som fått för sig att springa maraton och tränar för det får en massa ryggdunkar, men någon som säger att de ska få till med minst 1670 ord per dag i 30 dagar, ses det lite snett på... Eller är det bara jag som är lite paranoid?

Apropå peptalk; Nathan Bransford, litterär agent, kör en NaNo Boot Camp i dagarna. Mycket bra tips.

Och min NaNo User ID hittar ni här

tisdag, oktober 26, 2010

No Comment

Om inspirationen tryter kan man ju alltid testa den här tekniken

fredag, oktober 22, 2010

Usch...

...ännu en refusering (förra manuset) låg och väntade på mig när jag kom hem efter en kort andhämtningspaus i vackra Eifel, Tyskland. Och med ens kändes det som om andhämtningspausen gick om intet.

Inte för att jag hade förväntat mig något annat, men jag har inte slutat hoppas på att få en refusering med en motivering, i stället för ett standardsvar.

Detta var allra sista inskicket. Det känns som en rejäl spik i lådan, även om den egentligen slogs i redan i början av året. Nu har detta manus cirkulerat runt på förlag i nästan två år. Det är en alltför lång tid, och det känns meningslöst att pina sig under så lång tid. Nästa gång ska jag skicka in till ALLA förlag SAMTIDIGT! Och förhoppningsvis förkorta pinan till en halvår.
Om jag skulle råka få något annat än vanligt standardrefus så är det ju bara positivt. Jag kan säkert använda det när jag skriver nästa manus...

Är det fel att skicka in till "alla" förlag samtidigt?

söndag, oktober 17, 2010

NaNoWriMo del III

Under predikans i dagens gudstjänst satt jag och funderade på vad jag ska skriva om i NaNoWriMo.
Ja, jag vet, inte speciellt schysst mot stackars prästen, men han pratade om skapelsen och när jag insåg att han tyckte ungefär som jag, så stängde jag av och började spåna. (Inte första gången det hänt...)

Jag har fortfarande som mål att skriva i en genre jag inte skrivit i förut, och det lutar åt fantasy.
Nu fick jag den vilda idéen att skriva med utgångspunkt från en ganska känd berättelse ur Gamla Testamentet (nej, inte skapelsen!) och göra om den till en fantasyberättelse.
Låter det heltokigt?

Kanske.

Andra fantasyförfattare som inspirerats av Bibeln:
Tolkien
CS Lewis
JK Rowlings (speciellt slutet av allra sista Harry Potter i fall någon missat den symboliken).

söndag, oktober 10, 2010

En karaktär med problem

"Walker Percy used to say that he wrote his novels without outlines and other tools of planning. Instead, he created a character in a predicament, and as he wrote, he watched to see how the character would find a way out of the predicament."

Inte för att jag vet vem Walker Percy är, men detta citat har jag tagit från en av mina favoritförfattare i genren kristen nonfiction, eller vad man nu skulle kunna kalla det (alltså böcker om kristen tro, trosfrågor, teologi etc), nämligen Brian McLaren. Denne universitetslärare i engelska, som blev pastor och senare skribent, använde sig delvis av ovan nämnda teknik när han skrev sina böcker A New Kind of Christian, The Story We Find Ourselves In och The Last World and the Word after that (Citatet kommer från tredje boken) och skapade karaktären Dan Poole.
Dan Poole är en pastor i en konservativ kyrka någonstans runt Washington DC som hamnar i en troskris. Och i den sista boken även i en förtroendekris med församlingen (de tycker han svängt för mycket åt "vänster").

Nej, dessa böcker är egentligen inte skönlitterära romaner, McLaren kallar dem hellre creative nonfiction. Syftet är att få fram budskap, alltså det McLaren vill säga om kristen tro.
Brian McLaren
Men greppet är annorlunda, och för mig funkar det. Böckerna är stundtals riktigt spännande, man vill ju veta hur det går för den stackars pastorn (och man lär sig en del på köpet).
Det märks att McLaren ursprungligen är engelsklärare, inte pastor, han älskar det skriva ordet. (Och mängder av människor har hört av sig genom åren och undrar hur det går för Dan Poole, eller för att de vill anlita Pooles mentor Neo som talare eller predikant. De har inte fattat att det är fiktiva karaktärer).

Men det var egentligen inte McLarens böcker jag skulle skriva om, utan sättet att skriva på. Att först skapa en karaktär som har hamnat i svåra problem, och låta berättelsen forma sig utefter det, dvs se hur karaktären tar sig ur problemen.
Eftersom jag ska vara med NaNoWriMo (50 000 ord på en månad=1667 ord per dag= en ordentligt råmanus till en roman) så insåg jag att detta måste vara en gångbar metod. Någon som har gjort något liknande, dvs låtit berättelsen evolvera från huvudkaraktären?

lördag, oktober 09, 2010

NaNoWriMo-tankar

Nu har jag skickat iväg mitt manus till min kära författarcoach och det känns skönt. Nu ska någon annan få tampas med det.
Samtidigt är det nervöst. Tänk om storyn och språket inte håller?
Jag behöver en paus, har jobbat intensivt med denna historia sedan i mars (ja, egentligen ännu längre) med bara ett kort uppehåll i juli.

Jag har anmält mig till NaNoWriMo och tycker att det ska bli riktigt spännande.

Även om man ska börja helt från scratch, så måste man väl i alla fall ha en liten idé? Jag har ingen aning.
Jag sitter först och funderar på en genre. Det ska inte bli en spänningsroman och det ska inte handla om Afrika.
Kanske romance, fantasy eller science fiction? Eller rentav skräck?
Alla dessa är helt nya genrer för mig.
Vad tycker ni att jag skulle skriva om?  

Vi får se vad det blir.
(Tänk om man börjar på en romance och den utvecklar sig till en skräckis eller science fiction? Berättelser har levt sitt eget liv förut...)

torsdag, oktober 07, 2010

NaNoWriMo

Jag funderar på att ta en paus från mitt manus och vara med i NaNoWriMo, alltså National Novel Writing Month i november.
Någon som har varit med i det förut? Erfarenheter?

Jag förstår att man måste börja från scratch och man måste skriva 50 000 ord, dvs drygt 1600 ord per dag.
Men jag har inte ens en idé.

lördag, oktober 02, 2010

Det släpar efter...

Nästa vecka ska jag skicka iväg mitt manus till min författarcoach, men jag ligger hopplöst efter i schemat. Veckan som gick var jättetrög, kryddat med två födelsedagar (alltid lika trevligt, men skrivet blir det inte) och två dagar med migrän.
Osis.

Sedan drabbas jag av skrivardeppighet igen, den brukar infinna sig med jämna mellanrum och måste arbetades igenom.
Samma visa varje gång; det här är skit, det här håller inte, det är bara sentimentalt dravel, dåligt gestaltat och storyn är osannolik.
Och så blir jag ännu deppigare när jag inser att inga författare med dåligt självförtroende blir publicerade (jag tror i alla fall att det är så). Endast författare med megastor jagkänsla och en övermänsklig tro på sitt manus´ förträfflighet, plus en stor dos förhandlarförmåga och massor av kontakter i förlagsvärlden, får sitt manus antaget. Helst ska man bo i Stockholm också, så att man kan besöka förlagen personligen och bli ett ansikte.

Nåja, och så lilla jag. Här. Utomlands. Blyg som en liten lort.
Men jag älskar min Afrikaskröna/romantiska drama. Hur långt räcker det?