lördag, oktober 24, 2009

Nya sätt att finansiera sitt skrivande

Nya tider. Nya grepp.

Läs mer här.

Eller gå direkt till Mackans blogg.

--

torsdag, oktober 22, 2009

Ett kungarike för en ickestandardrefusering

Få goda nyheter dyker upp på denna blogg. Läser jag snabbt igenom är det bara depp, depp, depp.
Den som tröttnar på mig kan ju alltid deleta bloggen från sin RSS-läsare.

Jag har precis kommit hem från en kort resa till Ardennerna, ett stycke berg och dalar i östra Belgien. Det slog mig att Ardennerna skulle kunna vara en utmärkt skrivartillflykt, ni vet ett sådant där ställe som författare drar sig tillbaka till för att skriva. Sitta där i ett litet hus med eld i öppna spisen och utsikt över en vacker dal. Den lokala byn brygger sitt eget öl och har otaliga små gourmetrestauranger, hundra bagerier och tusen charkuterier som säljer ardennerskinka och vildsvinsdito. När inspirationen tryter ger man sig iväg på en tuff vandring i bergen.
Bara 3 timmars bilresa hemifrån.

Det var innan jag kom hem och hittade ytterligare en standardrefusering i inkorgen.

Jag börjar känna mig lite dum. Vem trodde jag att jag var egentligen? Vad trodde jag att min bok var?

Just nu skulle jag vilja utropa (som en kung vars namn jag har glömt): Ett kungarike för en ickestandardrefusering. Var det inte så han sade?


--

måndag, oktober 05, 2009

Refusering, borttappade manus och skrivarkurs

Dagens skörd:

  1. En standardrefusering
  2. Två borttappade manus
Det första efter fyra månader. Kunde de inte klämt ut sig det lite tidigare? Jag är säker på att den där refuseringen har legat och skräpat sedan i somras.

Gällande punkt nr 2. De två borttappade manusen står inte jag för. Det är alltså två förlag som har "tappat bort" mitt manus. Det ena sade att manuset "tycks ha slukats i vår bräddfulla inkorg…", kontaktpersonen på det andra förlaget var faktiskt väldigt ångerfull, så det får gå för den här gången.

Alltså, missförstå mig inte, de hittade alltså manuset igen.

Nu ska jag vara rejält sur och grinig några dagar. Ge surandet ordentligt med tid, för då går det fortare  över.

Det var de dåliga nyheterna. De goda är att jag planerar att gå på Ann Ljungbergs skrivarkurs i mars nästa år. Plats: London. Bara fem timmar med Eurostar. Det är bra att bo på Kontinenten ibland.
Jag ska ge den här sörjan en sista chans. Skrivandet alltså, inte manuset. Det lär jag inte ta i med tång på länge. Som det känns nu i  alla fall.